Historia

Tollare gård – från borgmästarbostad till skola

Första gången namnet Tollare dyker upp i historieböckerna är 1403. Då köpte en man vid namn Jöns Pedersson en gård med 550 tunnland mark här. Jöns blev senare borgmästare i Stockholm och kallades då på latin för Johannes Petri, som skolan i Tollare heter idag. Efter att Jöns avlidit skänkte hans änka Margit Laurensdotter gården till Gråbrödraklostret.

I samband med reformationen på 1500-talet drogs ägorna in till staten av kung Gustav Vasa. Ett par sekel följde, då Tollare gård ägdes och byggdes på av olika ståndspersoner, bland annat amiral Jakob Bagge. Under rysshärjningarna 1719 nådde den ryska flottan aldrig Tollare, så huvudbyggnaden från 1600-talet klarade sig från att brännas ner av ryssarna.

Tollare gård

Barnhem och Sveriges första tennisbana

År 1834 köptes Tollare gård av järngrossisten Anton Frestadius, som byggde till en andra våning och försåg huset med balkonger och fönsterkupor. Hans barn förskönade huvudbyggnaden ännu mer, så att den blev ungefär vad vi ser idag. På den tiden stannade ångbåten från Stockholm vid Tollare, och gården användes under en period som barnhem för barn som på den tiden kallades ”halta och lytta”. 1878 anlades här också Sveriges allra första tennisbana, som tyvärr inte finns kvar. Ungefär samtidigt tillkom också den vackra kägelbanan, som kan beskådas i renoverat skick nordväst om Tollare gård.

Kagelbana1

Ett par år innan förförra sekelskiftet, närmare bestämt 1895, var det återigen dags för en ny ägare när Fredrik Carlson, grosshandlare och hattfabrikör, köpte gården. Därefter såldes den 1918 till Johan Alfred Hedenström, som grundade Tollare pappersbruk och bodde på gården till sin död 1931. Hans arvingar sålde gården till Conrad Åhlberg, som kort därefter sålde huvudbyggnaden och 17 tunnland mark till Stockholms distrikt av Godtemplarorden, som idag är en del av nykterhetsrörelsen IOGT-NTO. Rörelsen driver sedan 1952 Tollare folkhögskola, med utbildningar och kurser inom journalistik och sociala frågor. Läs mer om Tollare folkhögskola i den här nyheten eller på folkhögskolans webbplats.

InteriorFH

Pappersbruket – Tollares industri

Johan Alfred Hedenström, som köpte Tollare gård 1918, var en driftig fabrikör från Norrköping. Bara fyra år efter köpet av Tollare gård hade han hunnit anlägga och starta ett pappersbruk nere vid Lännerstasundet. De första åren fanns ingen elektricitet, så maskinerna fick drivas av dieselmotorer.

Papperet som tillverkades i Tollare var framför allt tidningspapper. De största köparna var Stockholms dags- och kvällstidningar, men det förekom även export till utlandet. När verksamheten gick som bäst arbetade drygt 160 personer i bruket, varav flera var invandrare från bland annat Ungern och Italien. Eftersom det rådde bostadsbrist även då, byggdes det hus för bruksarbetarna på Mellanbergsvägen och i Lännersta.

Tollare bruk

Så småningom hårdnade konkurrensen på pappersmarknaden och bruket i Tollare klarade inte att konkurrera med de större anläggningarna. Här fanns heller inga möjligheter att expandera verksamheten på grund av den bergiga omgivande terrängen, varför pappersbruket gick i konkurs och lades ner 1964.

Idag är den gamla industribyggnaden riven för att ge plats åt moderna bostäder, men det gamla bruket finns i alla fall bevarat på film. Flera scener i Daniel Alfredssons ”Luftslottet som sprängdes” – gjord efter Stieg Larssons roman med samma namn – spelades in här 2009.

Som en påminnelse om gamla tider har pappersbrukets faluröda grindstuga från 1940-talet lämnats kvar. Du hittar Grindstugan i korsningen Hedenströms väg och Tollarevägen och kan läsa mer om stugan i den här nyheten eller se den här korta filmen om när hela stugan flyttades med lyftkran i december 2015.

Härliga bilder från #tollareinacka  Hitta Tollare på Instagram »